Sequoia National Park, Kalifornien

Min första resa till USA för tjugo år sedan – här är platserna jag besökte

av Ann-Louise

Det här är del tre i en serie blogginlägg om min allra första resa till USA för tjugo år sedan. Börja gärna med att läsa inläggen Drömmen om Amerika och Tjugo år sedan min första resa till USA om ni inte redan läst de inläggen.

New York

Som jag berättade i förra inlägget så flög jag till New York och här stannade jag i ungefär ett dygn. Trots den korta tiden så hann jag se väldigt mycket. Jag var uppe i World Trade Center och såg solen gå ner och ljusen tändas i alla skyskrapor på Manhattan, jag såg Empire State building, FN-skrapan, Times Square och Saint Patrick’s Cathedral. Vi hann även med en båttur förbi Frihetsgudinnan och Ellis Island även om vi inte hann gå av båten på någon av platserna. (Ellis Island har jag besökt vid ett senare tillfälle och älskade det).

frihetsgudinnan new york

Connecticut

De första fem dagarna tillbringade jag med min kompis Philip och hans familj i Connecticut. En riktigt vacker stat som jag tyvärr inte varit tillbaka till efter det första besöket men som jag gärna skulle se mer av. Under mina dagar i Connecticut hann vi med att besöka Foxwood casino som är världens största casino, Gillette Castle State Park, Old Sturbridge Village och Yankee Candles flagship store i Massachusetts. På väg från Connecticut ner till New York var vi även på The Maritime Aquarium och tog en promenad runt Yale university.

Utsikt över Connecticut River från Gillette Castle.

Utsikt över Connecticut River från Gillette Castle.

San Diego

Jag flög från Kennedy-flygplatsen i New York till San Diego där jag bodde hos min brevvän Marie och hennes man Larry. Jag blev genast väldigt förtjust i San Diego som numera är en av mina favoritstäder i USA. Vi besökte bland annat Old Town där vi åt på mexikansk restaurang, Gaslamp Quarter, Coronado Beach, La Jolla, Point Loma med Cabrillo-monumentet samt San Diego Zoo. Lite shopping hann vi också med i Horton Plaza och Seaport Village.

Old Point Loma Lighthouse

Old Point Loma Lighthouse i San Diego. Kanske den gulligaste fyr jag någonsin besökt.

Los Angeles

Min brevvän Chris hämtade upp mig i San Diego och vi körde upp till Los Angeles där vi bodde två nätter på Desert Inn tvärs över gatan från Disneyland. På den här tiden fanns det bara en Disneypark, det ursprungliga Disneyland och vi var där en hel dag och jag älskade varje minut. Jag hade visserligen redan varit flera gånger på Disneyland Paris men att besöka den äldsta Disneyparken var speciellt.

san juan capistrano beach

På San Juan Capistrano Beach på väg mellan San Diego och Los Angeles.

Vi bodde även ett par nätter i Hollywood och gjorde de typiska turistgrejerna som rundtur i Beverly Hills och Bel Air, promenerade på Rodeo Drive och Hollywood Walk of Fame, åkte upp till Griffith Park Observatorium både på dagen och på kvällen, kollade på handavtrycken utanför Mann’s Chinese Theatre och besökte Santa Monica Beach.

Mann's Chinese Theater

Utanför Mann’s Chinese Theater i Los Angeles.

Innan vi lämnade Los Angeles hann jag även med att träffa min pappas kusin och hennes man. Jag hade försökt nå dem på telefon utan framgång så vi körde helt enkelt dit och ringde på dörren. Ingen öppnade och vi skulle precis åka därifrån när jag provade att banka på dörren istället. Då kom de genast och öppnade och det visade sig att deras ringklocka var trasig. Tack vare att jag bankade på dörren så fick vi en lång pratstund och fika tillsammans med mina nyfunna släktingar.

Mann's Chinese Theathre

Utanför Mann’s Chinese Theathre (som numera kallas Grauman’s Chinese Theatre).

Porterville

Chris körde mig till Porterville där jag bodde några dagar hos min brevvän Jennifer och hennes föräldrar i ett hus fullt med katter och hundar. Jennifer och hennes pojkvän tog bland annat med mig till Sequoia National Park som varmt rekommenderas om du är i närheten någon gång. Där finns bland annat General Sherman Tree som är världens största träd.

Sequoia National Park

Tunnel tree i Sequoia National Park

Turlock

Jennifer körde mig till Chowchilla (på väg dit gjorde vi ett stopp i svenskstaden Kingsburg) där min brylling Kevin hämtade upp mig. Vi åt en lunch på Taco Bell innan vi körde vidare till Turlock där jag skulle bo hos pappas syssling George och hans familj. Jag stannade där i tio dagar och George och hans fru och barn tog med mig ut på så mycket roligt. Så mycket att jag inte ens hade tid att bada i deras härliga pool, men det har jag tagit igen vid senare besök.

Lake Tahoe.

Lake Tahoe.

George tog med mig till Yosemite och till Lake Tahoe samt till Reno. Fantastiska platser! Lake Tahoe var intressant då halva staden ligger i Kalifornien och halva i Nevada. Gränsen var en gata genom stan och innebar att på vänstra sidan av gatan var det fullt med kasinon medan högra sidan av gatan var som en vanlig stad i Kalifornien, det vill säga utan kasinon.

Half dome i Yosemite.

Half dome i Yosemite.

Reno Nevada

Reno, the biggest little city in the world.

Med Georges fru och dotter åkte jag till vitlökens huvudstad, Gilroy, och shoppade på outlet. Vi åkte även till Carmel och Monterey och var på Monterey Bay Aquarium. På en av utflykterna stannade vi till i Squaw Valley där vinter OS hölls 1960. Förutom allt detta så hann jag med flera shoppingrundor i Turlock och eftersom mina resväskor hade varit proppfulla redan när jag åkte hemifrån en månad tidigare så blev lösningen att skicka hem det jag köpte till mina föräldrar.

Jag träffade också min farmors kusin Martha som är född i USA men som bodde några år i Sverige som barn. George hade även ordnat en liten släktträff där flera andra släktingar kom för att träffa mig och jag blev medbjuden på Rotarylunch där jag presenterades som ”kusinen från Sverige”.

Lone Cypress på Pebble Beach

Lone Cypress på Pebble Beach mellan Monterey och Carmel. Ett av de mest fotograferade träden i USA.

Sacramento

Från Turlock fortsatte jag till Elk Grove strax utanför Sacramento där jag bodde en helg hos min brevvän Krista. Första kvällen var vi på en stand-up comedy club och på lördagen besökte vi Apple Hill där vi åt gudomligt god äppelpaj. Vi var även i Old Town Sacramento och hann med lite shopping i en galleria samt se Dödligt Vapen 4 på bio.

Capitol Building i Sacramento.

Capitol Building i Sacramento.

San Francisco

Min första tågresa i USA var från Sacramento till San Francisco. Det började inte så bra för tåget var försenat och jag var lite osäker på om jag skulle kunna få tag på min brevvän Toni för att berätta att jag inte skulle komma den tid som jag sagt till henne. Till slut lyckades jag ringa henne från en telefonkiosk på tågstationen så hon fick reda på min nya ankomsttid. Jag hade inte heller koll på att tåget inte gick hela vägen in till San Francisco och att man var tvungen att byta till buss i Emeryville och åka buss sista biten. Allt löste sig dock och Toni mötte mig utanför San Francisco Shopping Center precis som vi bestämt.

Utsikten från Coit Tower.

Utsikten från Coit Tower.

Jag bodde hemma hos Toni och hennes kusin Shawna i cirka en vecka. De arbetade på dagarna så jag utforskade San Francisco till största delen på egen hand och hann verkligen se så otroligt mycket. Fisherman’s Wharf, Lombard Street och Chinatown är bara några av alla de platser jag besökte. Toni, Shawna och jag hann även göra några utflykter tillsammans, bland annat till Golden Gate Bridge, Alamo Square, Coit Tower och till ett köpcentrum strax utanför stan.

golden-gate-san-francisco

Första, men definitivt inte sista, gången jag såg Golden Gate Bridge.

Gualala

Från San Francisco skulle jag ta en buss upp till Santa Rosa där min pappas kusin Bill skulle möta mig. Bussen gick från Civic Center i San Francisco men hade inte någon plats för bagage. Inte helt enkelt när man som jag hade två rejäla resväskor samt numera även en ryggsäck inköpt i Chinatown. Till råga på allt fanns enda lediga platsen på bussen nästan längst bak och chauffören var inte alls så intresserad av att vänta medan jag släpade ombord mitt bagage och drog det genom bussen. Som tur var så fanns det snälla medpassagerare som hjälpte mig. När jag väl var på plats så satt jag i princip med allt mitt bagage i knäet under den två timmar långa bussresan till Santa Rosa. Efter den erfarenheten är jag numera noga med att åka flygbuss den sträckan eftersom de har plats för bagaget.

Bill

Pappas kusin Bill på sitt kontor.

När jag klev av bussen i Santa Rosa så fick jag äntligen träffa min pappas kusin Bill och hans fru Lois för första gången. Vi fann varandra direkt och under den två timmar långa bilresan till Gualala pratade vi i mun på varandra hela tiden. När jag kom till Gualala blev det kärlek vid första ögonkastet. Detta lilla samhälle, utmed Highway 1, är mitt paradis som jag ständigt längtar tillbaka till. Men det var ändå inte Gualala som var det viktigaste vid det här första besöket utan det var all tid som jag spenderade med Bill och Lois samt med deras dotter Linda och hennes man Tony. Vart vi än gick så kom det fram folk som sa ”you must be the relative from Sweden” och lokaltidningen gjorde till och med ett reportage om mig och Bill.

Gualala Stilla Havet

Utsikt över Stilla Havet från Bills kontor i Gualala.

Jag var i Gualala tio dagar och Bill, Lois och jag hann med många och långa samtal på altanen men också långa härliga promenader utmed Stilla Havet. Vi gjorde även en del utflykter, bland annat till Fort Bragg och mysiga Mendocino samt till Point Arena där vi besökte fyren och åt middag nere vid hamnen. Linda och Tony tog med mig till Fort Ross som var en rysk bosättning 1812 – 1842 och som nu är ett National Historic Landmark.

Fort Ross

Fort Ross

När det var dags att lämna Gualala så blev det med bil då Bill och Lois skulle köra mig vidare upp till Oregon. På vägen dit körde vi genom de stora Redwoodskogarna i norra Kalifornien, Avenue of Giants, och körde bland annat igenom trädet Chandelier i Legget. När det blev kväll övernattade vi på Jot’s Resort i Gold Beach, Oregon.

Chandelier Tree i Leggett

Chandelier Tree i Leggett, norra Kalifornien.

Eugene

Bill och Lois körde mig till Eugene i Oregon där jag tillbringade en natt hos en kompis. Av alla de personer jag träffade under resan så var Kelly den enda person som jag faktiskt träffat tidigare. Vi lärde känna varandra flera år tidigare då hon gick på en skola i närheten av Vetlanda. I Eugene såg jag bland annat universitetet där Kelly studerade och vi var ute och åt middag med hennes kompisar.

University of Oregon

University of Oregon

Albany

Från Eugene tog jag tåget till Albany där jag hälsade på min brevvän Melinda och hennes man och dotter. Jag var där över Halloween och gick runt med dem till alla grannhusen på ”Trick-or-Treat”. Det var en upplevelse att se hur de hade ansträngt sig och dekorerat alla hus för att göra dem riktigt spöklika. Vi gjorde även en utflykt till Newport, en mysig liten stad vid havet där det bland annat fanns massor av sälar på stranden.

 halloween

Melindas dotter med det godis hon fick på Trick-or-Treat.

Seattle/Allyn

Från Albany blev det en ny tågresa, den här gången till Olympia i staten Washington. Där blev jag hämtad av min syssling Kim, som är Bill och Lois son. Efter att Bill och Lois släppt av mig i Eugene hade de fortsatt hela vägen upp till sin son som då bodde i Allyn i Washington. Så jag fick återförenas med dem igen efter att bara varit från dem några dagar, vilket kändes väldigt bra. Bill och Lois åkte dock tillbaka till Gualala igen dagen därpå medan jag stannade ungefär en vecka hos min syssling Kim, hans fru Shannon och deras dotter Ashley som då var fem år gammal.

Kim och Shannon jobbade på dagarna och jag och Ashley stannade hemma och lekte med Barbie och såg på film. Jag lärde mig också göra amerikanska pannkakor som Ashley och jag åt till frukost varje dag. De hade en hot tub i trädgården och några kvällar satt vi där under en stjärnklar himmel. Nu hade det hunnit bli november så det var kyligt och värmen i Kalifornien kändes avlägsen.

Space Needle i Seattle.

Space Needle i Seattle.

Shannon tog med mig på en shoppingrunda en kväll och Kim tog med mig på en heldag i Seattle. Vi åkte bil till Bremerton och sedan färja över till Seattle. Där besökte vi bland annat Pike Place Market och Space Needle. Jag har inte varit i Seattle sedan den här första resan men det är verkligen en stad som jag skulle vilja återvända till igen när jag får tillfälle. I min dagbok från resan har jag skrivit att Seattle var nästan lika vackert som San Francisco vilket är ett mycket gott betyg!

Middag med Kim, Shannon, Ashley, Lois och Bill.

Grand Forks/Cairo

Nu var det dags för en 32 timmar lång tågresa, från Seattle till Grand Forks i North Dakota. Efter att ha åkt tåg genom Washington, Idaho, Montana och North Dakota kom jag fram till Grand Forks och min kompis Stephanie. Som jag skrev i Drömmen om Amerika så hade vi bestämt att jag skulle hälsa på henne när hon fick barn så det var egentligen det som gjorde att resan blev av. Hennes dotter Dallas var fem veckor när jag kom dit och förstås alldeles bedårande gullig. De sju veckor som jag tillbringade i Grand Forks bestod mest av hemmaliv, besök i köpcentret och mataffären och gos med deras katt.

red river grand forks

Floden Red River rinner genom Grand Forks och utgör här gränsen mellan North Dakota och Minnesota. Det här var precis bakom Stephanies hus.

Med ett undantag, vi gjorde en rejäl road-trip till södra Illinois för att fira Thanksgiving med Stephanies mamma, morföräldrar och svärföräldrar. Både Stephanie och hennes man Rick kommer från den lilla staden Cairo som ligger så långt söderut man kan komma i Illinois, precis på gränsen mot Missouri och Kentucky. Att köra dit tog två dagar så vi övernattade i Eau-Claire, Wisconsin. Väl framme i Cairo bodde vi i tio dagar hos Stephanies morbror och umgicks mycket med Stephanies och Ricks olika släktingar. Jag hann besöka både Missouri och Kentucky också eftersom några av deras släktingar bodde där. Från Stålmannens hemstad Metropolis åkte vi med en casinobåt  på Ohio river. Ett besök på Cairos enda pub, Smiths and Grooves, hann vi också med.

Stålmannen i Metropolis.

Stålmannen i Metropolis.

Att fira Thanksgiving i USA var speciellt och en upplevelse som jag inte ville varit utan. Vi firade hos Stephanies svärföräldrar och det fanns massor av mat. Min favorit var en slags gratäng av sötpotatis som var otroligt god. Stephanies svärföräldrars firande var ett av de större i den här lilla staden och det skrevs om det i lokaltidningen efteråt. Jag har letat förgäves efter tidningsurklippet där jag omnämns som den mest långväga gästen.

welcome-to-cairo

Efter tio dagar var det dags att köra tillbaka till Grand Forks. På väg hem bodde vi en natt i Belleville utanför St Louis där vänner till Stephanie och Rick tog oss med till en park med ett fantastiskt upplyst jullandskap. Vi bodde också en natt i Sioux City, Iowa innan vi äntligen kom hem till Grand Forks igen.

Innan det blev jul gjorde vi en utflykt till Fargo nån timma söderut, eftersom de hade mer affärer där. I en av affärerna hade de en hel hylla med tomtar från Tomteverkstan, en fabrik cirka 20 minuter från Vetlanda där jag växte upp! På julafton gjorde jag Janssons Frestelse för första gången i mitt liv och den blev väldigt lyckad. Dock gjorde jag misstaget att berätta att det var ansjovis i den så ingen annan vågade äta av den. Vi firade jul på juldagen tillsammans med några vänner från Ricks jobb (han jobbade på flygbasen i Grand Forks) och hade både skinka och kalkon på julbordet.

Grand Forks Air Force Base

Grand Forks Air Force Base

Det jag annars minns mest från Grand Forks är att vi var insnöade väldigt ofta och att det var kallt. Oerhört kallt. Det var runt 30-40 minusgrader i några dagar och omöjligt att gå ut. Och isolering är inte något de har direkt tänkt på trots att den här typen av kyla är normalt för dem. Några nätter sov jag med en tjock stickad tröja på mig, samt alla filtar jag kunde hitta och frös ändå. Nej, Grand Forks är plats jag inte kommer att återvända till, speciellt som min kompis inte heller bor kvar där.

Minneapolis

Från Grand Forks skulle jag ta tåget till Minneapolis och bo där en natt för att gå på Mall of America, USA:s största köpcenter. Mitt tåg blev många timmar försenat från Grand Forks så när jag väl kom fram till Minneapolis och mitt hotell var det redan kväll. Jag hann i alla fall besöka köpcentrumet några timmar dagen därpå och det är ett fascinerande ställe med egen nöjespark mitt bland affärerna.

Mall of America

En av ingångarna till Mall of America.

Dunedin/Orlando/Miami/Fort Lauderdale

Nu var det dags att lämna kylan och flyga till varma Florida. Varmt för mig i alla fall som tyckte det var underbart med strax över tjugo grader. Jag bodde hos min pappas kusin Marie (syster till Bill i Gualala) i Dunedin och hennes grannar tittade konstigt på mig när de gick förbi i täckjackor medan jag låg i en solstol i bikini. Jag var ungefär två veckor i Florida, som var sista staten och sista stoppet på min fantastiska resa.

Pelikaner i John's Pass, Florida.

Pelikaner i John’s Pass, Florida.

Medan jag var här hann jag fira nyårsaftonWalt Disney World, besöka Universal Studios och Busch Gardens, åka på road-trip till Fort Lauderdale och Miami, promenera på den sammetslena sanden på St Pete Beach och beundra alla konstverk på Salvador Dali-museet.

Don CeSar Hotel på St Pete Beach i Florida.

Don CeSar Hotel på St Pete Beach i Florida. Skulle inte ha något emot att bo här någon gång i framtiden.

Framför allt hann jag också umgås massor med pappas kusin, vi tog långa promenader, satt och pratade, umgicks med hennes barn och barnbarn och det var så roligt att få lära känna alla nya släktingar.

Slottet på Walt Disney World.

Slottet på Walt Disney World.

Hoppas att ni orkade läsa ända hit! Det var inte helt enkelt att sammanfatta en fyra månader lång resa i ett enda blogginlägg. Tyvärr blir ju inte bilderna så bra när man fotograferar av gamla pappersbilder ur fotoalbum men det var väldigt roligt att gå igenom mina 20 år gamla foton.

Alla mina övriga inlägg om USA hittar du här.

Du kanske också vill läsa de här inläggen

13 Kommentarer

Ann Rumbleinthearctic 20 september, 2018 - 19:01

Wow, vilken resa. Är imponerad av att du lyckats fixa hela rutten med alla släktingar, brevvänner och vänner, och även innan mobiltelefonens tid. Mycket som ska klicka ju! Sötpotatis gratängen är minst lika populär nu som då, en av mina favoriter också. Ibland har dom ju till och med marshmallows på den….men det blir nästan lite för mycket. Ja bra isolering har dom ingenstans. Som att det glömt hur man gör, vilket är lite konstigt. Även väldigt dåligt i Alaska. Istället sätter dom plast över fönstren. Liknar plastfolie. Helt sanslöst.

Svara
Ann-Louise 24 september, 2018 - 18:41

Ja, när man tänker på det så här i efterhand så är det svårt att förstå hur man kunde göra detta utan att vara ständigt uppkopplad som man är idag. Jag köpte förbetalda telefonkort som jag använde i telefonkiosker och det funkade ju bra då men tänk så bortskämd man är idag med att alltid ha mobilen med sig. Jag åt också sötpotatisgratäng med marshmallows och tyckte det var gott men blir säkert för sött om man äter det för ofta.

Svara
TravelAnna 20 september, 2018 - 21:04

Oj, oj, vilken fantastisk resa du beskriver! Jag läste allt med stort nöje! 🙂 Tänk så många personer du hade att träffa och bo hos. Hur många brevvänner hade du lyckats hålla kontakt med egentligen, haha? Mycket imponerande.

Jag inser ju när jag läser det här att jag har SÅ mycket kvar att upptäcka i USA. Ändå återvänder jag bara till New York hela tiden; det är som en drog. Eller kanske snarare ”som hemma”. För man kan ju ha flera hem, precis som du beskriver i känslorna för dina favoritplatser. Men visst ska det bli av att upptäcka mer av USA!

Förstår att det tog lång tid att göra detta inlägg. Stort tack för det och för att vi fick ”följa med” på din underbara resa!

Svara
Ann-Louise 24 september, 2018 - 18:44

Kul att du gillade inlägget! 🙂 Ja, det var många brevvänner då, tyvärr har jag inte lika mycket kontakt med dom idag, det blir väl så när man skaffar familj och inte har lika mycket fritid. Fast de flesta har jag sporadisk kontakt med via Facebook i alla fall. Och ja, du har verkligen massor kvar att upptäcka i USA! 🙂 Men jag vet vad du menar, jag åker bara tillbaka till Kalifornien hela tiden precis som du åker tillbaka till New York. Ändå har jag massa andra saker i USA som jag har kvar att upptäcka, som tex Route 66 som står på min bucket list.

Svara
4000mil 22 september, 2018 - 09:18

Åh, nostalgi! 🙂
Jag åkte till USA 1990, första resan utan föräldrar. 5 veckors flygluff runt hela landet. Hur jag än åker jorden runt till spännande destinationer, så kommer denna första resa på något sätt att vara det ultimata äventyret.

Svara
Ann-Louise 24 september, 2018 - 18:51

Ja precis så är det för mig också, den här resan kommer liksom alltid att komma på första plats och inget kan riktigt mäta sig med den. 🙂

Svara
Lena i Wales 23 september, 2018 - 11:10

Ja, det var en resa det!
Vad stort det måste varit för dej då. så mycket annorlunda att uppleva.
Gillar trädet med väg igenom.

Svara
Ann-Louise 24 september, 2018 - 18:52

Ja, det var en fantastisk resa! Och det där trädet var kul, jag ”tvingade” mina släktingar att köra igenom det flera gånger så att jag både skulle kunna fotografera och filma när de gjorde det. 🙂

Svara
Helena - Oh darling, let's be adventurers 16 oktober, 2018 - 23:48

Vilken häftig första resa till USA! Så roligt att läsa om vilka platser du besökte och om allt du fick uppleva. Och extra roligt att du berättar om lite mer ”ovanliga” platser och inte bara de kända storstäderna.

Jag tror att jag har släkt i USA, vi har kontakt på Facebook men ingen av oss är helt säkra på exakt hur vi är släkt eller om vi ens är det. Men skulle vara så roligt att ta reda på exakt hur släktbanden ser ut men så svårt.

Svara
Ann-Louise 19 oktober, 2018 - 19:41

Ja, jag tycker det är intressant med de lite mer ovanliga platserna också och var lyckligt lottad som fick möjlighet att besöka många sådana.
Du får säga till om du vill ha hjälp med att försöka ta reda på hur du är släkt med dina förmodade släktingar i USA.

Svara
Helena - Oh darling, let's be adventurers 2 november, 2018 - 20:28

Ja, det är roligt att få uppleva något annat än det som ”alla andra” också gör.

Åh det skulle vara toppen med hjälp om du har tid med sånt 🙂 Har som sagt ingen aning om hur jag ska gå vidare och ta reda på om vi verkligen är släkt. Min mamma har dessutom släktforskat en del, men har fastnat just när det kommer till personer som ska ha emigrerat till USA.

Jag skickar ett mail till dig!

Svara
Tjugo år sedan min första resa till USA - Från Stad till Strand 10 november, 2018 - 19:11

[…] Läs mer om platserna jag besökte under min första USA-resa. […]

Svara
När jag firade Thanksgiving i USA » Från Stad till Strand - en reseblogg om resor både nära och långt bort 22 november, 2018 - 07:01

[…] har ju tidigare i höst skrivit om min allra första USA-resa som jag gjorde för 20 år sedan. Ett av mina bästa minnen från den resan är när jag fick fira […]

Svara

Lämna gärna en kommentar