Rovinj – en av de vackraste städer vi besökt!
Burano behåller fortfarande förstaplatsen över vackra platser jag besökt men när vi kom till Rovinj så seglade denna fantastiskt vackra stad rakt in på en andraplats. Vi hamnade egentligen här tack vare att Resfredag skrev ett inlägg om staden i somras. Annars hade jag nog inte ens haft koll på att Rovinj fanns. Och hade jag inte fått tag på vår fantastiska guide Sini så hade vi förmodligen inte kommit hit eftersom det hade varit ett omständligt projekt att ta sig hit med hjälp av lokalbussar om det ens hade varit möjligt. Vi var ju, som jag skrivit tidigare, inte så sugna på att hyra bil eftersom ingen av oss är så förtjusta i att köra i länder vi inte känner till så väl.
En av mina favoritbyggnader i Rovinj var det rosa klocktornet från 1600-talet.
Efter att vi hade tillbringat några timmar i Pula så körde Sini oss till Rovinj och eftersom han visste att jag ville fotografera så tog han oss direkt till den mest kända vyn över Rovinj. Jag hade längtat så efter att komma hit så det var en magisk känsla att stå där och äntligen se staden framför oss. Halvön där gamla stan ligger var tidigare en riktig ö med en bro till fastlandet men 1763 lät man fylla igen kanalen för att det skulle bli enklare att ta sig till och från ön och sedan dess är gamla stan en halvö istället.
Vi var ganska hungriga så vi började med att Sini tog oss till en restaurang där vi åt lunch. Trattoria Sidro kan varmt rekommenderas både för den goda maten och för den helt fantastiska utsikten över gamla stan och alla båtar. Jag åt pasta (Fusi) med tryffelsås och det var gudomligt gott. William åt också pasta (Bavette) fast med tomatsås och han var också nöjd. Vad Johan åt kommer jag tyvärr inte ihåg nu några månader senare… Jag brukar annars vara bra på att dokumentera maten med bild både på mat och menyn men den här gången var vi helt enkelt för hungriga. Alla tre var dock väldigt mätta och belåtna efteråt.
Den fina utsikten från Trattoria Sidro.
Restaurangen där vi åt ligger vid det orangea huset, man kan skymta att det står Sidro där.
När vi hade ätit klart promenerade vi upp i gamla stan, medan Sini berättade allt om stadens historia för oss. Vi beundrade utsikten över havet och fotograferade en massa förstås.
En härlig badklippa mitt i stan.
Högst upp i gamla stan ligger Sankta Eufemias kyrka som byggdes 1736. Det är kyrkans torn som man ser på långt håll när man närmar sig staden. Vi var inne och tittade i kyrkan och på sarkofagen i marmor där helgonet Sankta Eufemia sägs vara begravd. Sini berättade historien om Sankta Eufemia på ett mycket målande sätt med massor av detaljer.
Det bor cirka 14 000 personer i Rovinj och precis som Pula så har staden haft ett intressant förflutet med många olika länder som har styrt. Man har gjort fynd som tyder på att platsen var bebodd redan under förhistorisk tid och staden grundades förmodligen runt 200 – 400-talet.
Efter romarrikets fall styrdes Rovinj av Bysantiska iket och sedan av Frankerriket. År 1283 blev staden en del av Republiken Venedig och det venetianska styret varade ända till 1797 så det är inte så konstigt att staden påminner en del om Venedig. Under det Venetianska styret byggde man bland annat försvarsmurar och stadsportar. Mellan 1797-1805 styrdes staden av Österrike och sedan av Frankrike till 1813 när Österrike åter tog makten. Efter första världskriget blev Rovinj en del av Italien och var senare ockuperat av Tyskland 1943-1945, 1947 blev Rovinj en del av Jugoslavien och numera tillhör staden alltså Kroatien.
Balbis båge – en port som uppfördes 1678–1679. Man ser bland annat en relief av Sankt Markuslejonet, en symbol för Republiken Venedig. Här fanns tidigare en av stadsportarna.
En av de mysiga gatorna i närheten av Sankta Eufemia.
Det fanns sju stadsportar i den gamla stadsmuren runt Rovinj och tre av dessa portar finns kvar än i dag. Det är Saint Benedict-porten, Portico och the Holy Cross. Vi besökte Saint Benedict-porten och the Holy Cross-porten på vår rundvandring.
Saint Benedict-porten som tros vara från 1589.
Holy Cross-porten från 1589.
På väg ner från Sankta Eufemia gick vi på en mysig kullerstensgata som slingrade sig ner genom gamla stan och tog oss tillbaka ner till Balbis båge. Fullt med turister förstås eftersom det var mitt i högsäsong och det var många souvenirbutiker fyllda med skräp men ändå längtar jag tillbaka till den här gatan varje dag. En liten varning dock, det gäller att ha bra skor när du går här eftersom gatan sluttar nedåt och kullerstenarna är väldigt blanka och hala. Även med mina rejäla gympaskor var jag på väg att halka flera gånger. Det är också många trappsteg så jag kan tänka mig att det blir lite skakigt om man försöker gå här med en barnvagn.
En av mina Instagram-bilder från den mysiga kullerstensgatan.
Rovinj är absolut en stad som vi kommer att återvända till och nästa gång vill jag gärna bo här ett par dagar så att vi verkligen hinner utforska varenda liten smal gränd och varenda historisk plats. Nu när vi känner till Kroatien, eller åtminstone Istrien, lite bättre så skulle vi definitivt kunna hyra en bil och köra runt själva. Frågan är väl om vi vill, för vi blev så bortskämda med vår fantastiska guide som visste precis allt och som var som en levande historiebok. Utan honom hade bilderna ovan bara varit vackra byggnader och monument men nu fick vi en historia berättad om varje plats som gjorde allt mycket mer levande.
Nästa gång vi besöker Rovinj kommer vi definitivt göra ett besök på Mediterraneo bar som jag hade läst om men som vi inte hann med den här gången. Jag hann i alla fall ta ett kort när vi promenerade förbi och det lilla man ser genom porten ser helt ljuvligt ut.
Om du ska besöka Kroatien och Istrien framöver får du absolut inte missa att avsätta en dag för ett besök i Rovinj. Eftersom vi bodde i Rabac så har jag tyvärr inte några tips på hotell i Rovinj men vid en snabb sökning på Tripadvisor så hittar jag flera hotell som jag mer än gärna skulle bo på, både inne i gamla stan och lite utanför stan.
